Memphis & Gibson

Men det kanske man inte kan fylla en hel blogg med. Det riskerar väl att bli ganska många upprepningar i längden. Därför tänker jag fortsätta blogga om träning och tävling (och förhoppningsvis inte om fler veterinär besök...). 

Jag hade ju från början tänkt att Gibson skulle tränas enligt klickar principerna, dvs att jag i teorin skulle klicka när han frivilligt erbjöd olika beteenden såsom ligg, stå etc, för att därmed få en hund som är mer aktiv och prövar sig fram (en av de stora fördelarna med att köra "äkta" klickar träning). Emellertid var detta vanskligare att genomföra i praktiken än jag hade trott från början, därför att jag ju också har Memphis, och om jag skulle klicka när Gibson t.ex. lade sig, skulle ju klicket a) i början samtidigt förstärka det beteende som Memphis höll på med just då, och sen b) skulle det ske en utsläckning av klickerns effekt hos Memphis eftersom han ju inte fick en belöning när han hörde klicket. Så hur gör man detta rent praktiskt när man har två hundar? Det är det jag undrar. 

När jag riggat en träningssituation använder jag dock klickern. Men då är ju också den andra hunden satt på "standby" och reagerar inte på verbal beröm eller klick som den hunden jag tränar får. Men jag kan ju inte stå och vänta i timmar på att Gibson lägger sig frivilligt (om det nu var ligg jag ville träna), då skulle han ha tröttnat på mig och gått sin väg för länge sen. Så då blir det tyvärr mer traditionell träning, t.ex att jag för en godis mot marken som han får när han lägger sig. 

Nu när jag ändå håller på att skriva om klicker träning, så måste jag bara få ut följande ur systemet: Klicker träning = operant betingning, men traditionell träning (t.ex att föra en godis över hundens nos för att få den att sätta sig) är också operant betingning, och inte klassisk betingning. Klassisk betingning handlar om reflekser, som inte är vilje styrda, t.ex att hunden producerar saliv när den äter. 

Med detta inlärningspsykologiska inlägget ska jag nu ta helg! 

Må bäst & trevlig helg!